Våren 2001 var jag en intensivt upptagen 29-årig trebarnsmamma i Österbotten. Jag befann mig i slutfasen av mina studier, vi hade flyttat från studieorten Åbo tillbaka till Österbotten på grund av makens lärarjobb och landat i en för oss ny kommun, Vörå, där vi byggde hus och engagerade oss både kyrkligt och politiskt. Att dagarna var fullspäckade behöver jag knappast förklara ytterligare.

Under studietiden hade jag i perioder ägnat mig åt direktförsäljning, mest för att det var lite kul att träffa folk, men självklart också i hopp om att dryga ut vår magra budget. Jag medger glatt att det var mera roligt än inkomstbringande, om man säger så, och jag hade därför beslutat mig för att lägga ner den biten. Det varumärket jag hade representerat de senaste 2-3 åren motsvarade inte riktigt mina förväntningar, så det var inget stort beslut, men eftersom de hade bland annat hudvårdsprodukter i sortimentet, höll jag nu ögonen öppna efter nya produkter till min egen något besvärliga hy.

I den här vevan fick jag en produktkatalog från ett för mig helt okänt märke av en väninna, som tidigare sålt samma produkter som jag själv. Hon hade snappat åt sig broschyren i samband med ett mässbesök, men tyvärr inte fått ett särskilt gott intryck av representanten. Hon gav nog broschyren till mig mest för att få tillfälle att berätta om sin något negativa upplevelse. Jag lyssnade som väninnor gör och höll med henne om att det här var säkert inget bra företag…

Innerst inne blev jag ändå nyfiken när jag bläddrade i broschyren. Den gav intryck av hög kvalitet och elegans, och jag ville gärna veta mer. Personligen tror jag inte att det var en slump att jag i samma veva ficktag i en tidning, där man intervjuade en svensk kvinna som jobbade med just det här varumärket.  Artikeln var ett personporträtt som berättade en väldigt intressant historia om den här kvinnans liv. Den handlade inte alls om hennes jobb, utan det nämndes endast i en mening mitt i artikeln, men där och då bestämde jag mig för att kontakta henne för att få reda på mera.

Sagt och gjort. För att göra en lång historia kort, mejlade jag till Christina, som konsulten hette, och bad henne om mera information, varpå hon omgående svarade och erbjöd sig att ringa upp mig för att göra en förprofilering av mina hudvårdsbehov, innan hon skulle skicka mig prover på produkter hon trodde kunde passa mig. Hon gav ett väldigt vänligt och lite försynt intryck i telefon, och när proverna kom hade hon också skickat mig en present: en självbiografi skriven av företagets grundare. Christina kunde ju inte veta att jag älskar att läsa, men jag slukade boken, testade de underbara produkterna, funderade i ett par veckor och beslöt mig sedan för att detta var en chans jag inte kunde missa -JAG ville jobba för det här företaget!

Med massor av entusiasm och noll koll på de praktiska detaljerna, startade jag som fristående hudvårdskonsult den 13 augusti 2001, höll massor av hudvårdsklasser och byggde upp ett team av entusiastiska kvinnor runt omkring mig, och debuterade som Fristående Sales Director elva månader senare, den 1 augusti 2002. Det blev starten på en fantastisk resa, som är långt ifrån slut.

Sommaren 2005 flyttade vi med familjen till Uppsala, och för några år sedan landade vi i drömhuset i Almunge, där vi lever ett liv fyllt av familj, renoveringsprojekt, små hundar, business och härliga människomöten.

När jag startade min verksamhet hade jag naturligtvis ingen aning om vart den skulle leda mig. Jag hade massor av passion, men ingen koll på hur man driver business. Det har varit en process av learning by doing, försök och misstag, men det är definitivt det bästa jag har gjort förutom min familj <3. Mycket av min drivkraft idag, är att dela med mig av mina erfarenheter till kvinnor som startar en egen business. Jag har även fått en livslång kärleksrelation till direkthandel och de möjligheter den ger till inte minst kvinnor som drömmer om något eget.